Kepler track

Hej.
Vi har precis kommit hem från vår första Great Walk: Kepler track.

I början av vandringen, som går över bergen i mitten av bilden

När vi kom till Te Anaus DoC-office för att hämta ut våra vandringspass inför vår vandring på Kepler track möttes vi av en skylt med texten "Severe weather warning - see more inside". Inne på DoC skrämde en kvinna som jobbar där upp oss och undrade "Are you prepared for this?". Själva undrar vi om man någonsin kan svara ja på en sådan fråga. Hur som helst så gav vi oss av.
Första dagen var det lätt vandring i några timmar, en bra uppvärmning av leder och sinne. Natten tillbringade vi i vårt nyinköpta tält på en strand med härlig utsikt. De som vi trodde sövande vågorna visade sig vara lite smått hetsiga och stressande.

Utsikten från tältet första natten

Det småregnade hela natten. Följande dag visste vi att det skulle bli kraftigt regn och blåst, så när de första timmarna förtlöpte utan stormar och med endast småstrilande regn, kände vi oss optimistiska om att vädervarningen varit överdriven.

När vi passerade trädgränsen möttes vi av ett fantastiskt ljus, men då vi inte längre var skyddade kände vi av regnet och den tilltagande vinden. Ju högre vi kom, ju mer tenderade regnet att vrida sig åt sidled. När vi passerade högsta punkten på vandringen (1472 möh) hade vi redan vid ett par tillfällen blåsts ut i diket av de starka vindarna på ca 100km/h (28m/s). De följande timmarnas kamvandring var intressant, med en blandning av fantastiska vyer ner för de branta sluttningarna och ingen vy alls när vi fick knipa igen ögonen för att skydda oss mot det onda haglet som likt en kulspruta plågade våra kroppar. Dagsvandringen brukar ta 10 tim, men kunde väntas ta flera timmar längre pga vädret. Vi gjorde den på under åtta.

En del av kamvandringen

 Vi kom fyra timmar före alla andra till campet och fick tack och lov uppleva åskstormen i dalen istället för på toppen. Vid campet belägrade vi hela det snart översvämmade vindskyddet med våra drypande kläder och roade oss av ett gäng tyskar som inte lyckades hålla någonting torrt av sina mycket olämpliga vandringskläder (inomhusskor, mjukisbyxor etc.) och som åt sin synnerliga olämpliga (och enda) vandringsmat i form av vitt rostbröd och jordnötssmör. Som tur var hade vi vattentäta säckar med torra ombyteskläder, men DoC-tanten på lägret kom med hjälp i form av DoC's fleecetröjor, sovsäck och vattentät säck till tyskarna, som i sin tur funderade på att elda i vindskyddet, tills vi avrådde dem. Tyskar...

Torkning i vindskyddet

På tredje dagens morgon, lättade över att tältet tydligen var vattentätt, bestämde vi oss för att göra fyradagarsvandringen till en tredagars genom att trampa på de återstående 37 km, till våra fötters och höfters vilda glädje. En minnesvärd vandring belönades med chips och en god natts sömn i en skön säng.

Lunch tredje dagen

Sköt om er.
From NZ With Love.